4. Stressens mekanismer

Stressreaktionen

Stress är något som vi ofta reagera med i vardagen Vi behöver stressreaktionen i situationer  då vi vill kunna ge järnet. Ibland kan det vara svårt att uppnå en ”lagom” nivå. Reaktionen regleras av det autonoma nervsystemet, där det sympatiska systemet är den uppvarvande delen av själva stressreaktionen och den andra delen av nervsystemet, det parasympatiska utgör det lugna, bromsande och reparerande delen.

Nedvarvning

Beröring, vila, god mat och sex får oss att koppla över till det nedvarvande systemet, så att vi kommer i vila och återhämtning.

Varför stress?

Stressreaktion är vi primärt utrustade med för att vi ska klara oss i farliga situationer. I de situationer som vi befinner oss i till vardags, så handlar det inte om en tiger, som ska äta upp oss, utan mer om en psykologiskt obehaglig situation. Något som är oss övermäktigt, som vi uppfattar som obehagligt och som skapar rädsla. Hjärnan kan inte skilja på om det är fantasi eller verklighet.

Våra alternativ att reagera på stress

När vi är utsatta för hot, så finns tre olika alternativ till handling: flykt, kamp eller förlamning. Känslorna som är förknippade med dessa reaktioner är rädsla/ångest, vrede/ilska respektive nedstämdhet/depression. Vi fungerar på ett sätt så att den tanke/fantasi som vi har ger en kroppslig reaktion utifrån den känsla tanken/fantasin skapar.

När väl stressen är igång, så frisätts hormoner, som sätter igång kroppens energimobilisering så att vi blir aktiva och alerta. Hormonerna som utsöndras är adrenalin, noradrenalin och kortisol. Alla dessa ger kroppslig påverkan med blodtrycksförhöjning, andningen åker upp i bröstkorgen, stora muskelgrupper spänns alltmedan våra sinnen skärps. Detta klarar vi av om balansen återställs igen, då hotet är avvärjt och vi kan återhämta oss.

Problem blir det om reaktionen är så stark att koncentrationen på vår uppgift blir svår att hålla eller då vår återhämtning kommer i obalans och är så under en längre tid. Då blir resultatet en negativ påverkan på kroppen. Andningen fortsätter att vara dysfunktionell (kort och spänd) och muskelspänningen i kroppen är hög och hjärta och blodkärl blir utsatta för påfrestningar. Ibland kan uppvarvningen vara så stark och ihärdig att det även stör vår nattsömn.

Två olika metoder för att bryta stress

Fysiska metoder

Att motionera och göra av med delar av energimobiliseringen, som stressreaktionen ger, minskar definitivt på stresskänslan. Andningsövningar påverkar både syresättningen och muskelspänningen i kroppen. Våra vanepositioner i sittande och stående kan få en negativ påverkan på kroppen med ökad stresskänsla så småningom. Sitter eller står vi i positioner där vi använder muskulaturen på ett oergonomiskt sätt, så får vi en påverkan på vår andning och då även en påverkan på vår syresättningen och cirkulationen.

Motion, andnings- och avspänningsövningar

Genom att hitta så fria och avspända grundpositioner som möjligt, där vi kan få en så fri, spridd och djup andning som möjligt blir vi betydligt mer flexibla och uthålliga. Var god se sittövning i kapitel 8. Dessa positioner hittar vi genom att låta skelettet bära oss så mycket som möjligt, hitta vilan på vårt skelett och vårt stöd från bäckenet, höfter, knän och fötter och låta muskulaturen få göra minsta möjliga ansträngning. Detta sker i samarbetet mellan balanspunkt och tyngdkraft. Tränar vi oss på att bli medvetna om var vi har vår fria hållning och grundposition och kan vara närvarande i det, då får vi uthållighet och flexibilitet.