3.5 Ergonomi piano

Kroppens position

Börja med övningen för sittande position 8.2.

Sittställningen behöver vara stabil utan att det känns ansträngande i överkroppen/ryggen. Du ska inte behöva känna det som att muskulaturen i överkroppen behöver arbeta, utan bäckenets inställning kommer att vara avgörande för att du kan vila i din sittposition. Hitta en sittställning där du kan komma upp på sittbensknölarna, så att det blir möjligt att vara rörlig kring höftlederna, och att du kan luta dig framåt i olika vinklar för att variera i förhållandet till klaviaturen.

Försök hitta en sitthöjd, så att armbågarna och tangentplanet är i samma höjd. När sittställningen är optimal, så blir det lättare att hitta tyngdöverföringen till fingrarna via armarna. Tänk dig att tyngdöverföringen sker ända nerifrån fotsulorna och via bäckenets kontakt med sittunderlaget och ut till fingerblomman på tangenten. Lås ej fötterna och benen i sittande. Vid pianot ska pedalfoten ha hälen i golvet.

Målet är att använda minsta möjliga kraft och ansträngning i spelet, även i dramatiska höjdpunkter i musiken. När du rör dig längs med klaviaturen, så prova att göra det som en känsla av ”penseldrag” i kroppen. Gör du ett ”penseldrag” upp i diskanten, så prova och upplev tyngdförskjutningen i kroppens ”sittplatta”, som på följande bild.

Piano_3.5.1.jpg

Bild 3.5.1: Tyngdpunkten förskjuts till höger sittbensknöl och överkroppen behåller sitt upprätta läge.

När du kommer långt ner i basen, så förskjuts tyngden till den vänstra sittknölen och vice versa när du spelar långt upp i diskanten. Låt andningen flöda fritt i förhållande till den musikaliska frasen. Håll inte andan när du spelar.

Handen

Handens utseende

Undersök handens gripförmåga: Låt underarmen vila på bordet och titta på handen. Sök efter en ställning i handen där knogarna är synliga och det känns som om du gömmer en fågel, boll etc. Utgå ifrån den stabilitet i handen som finns runt det 3:e fingret.

Piano_3.5.2.jpg

Bild 3.5.2: Handen i viloläge med en längsgående båge och en tvärgående båge den optimala utgångspunkten för handfunktionen.

För att få handens fingerknogar i stabilt läge, där de syns tydligt, så träna med hjälp av övningen ”koppen”.

Piano_3.5.3.jpg

Bild 3.5.3: Handryggen ska vara rundad och på insidan är det lillfingret och tummen som  ”tänja ut” ”handryggen” och får handknogarna att bli stabila.

Lägg handen med handryggen upp på bordet och låt underarmen ha stöd på bordsytan. Spänn ut handen med spretande fingrar, så att den blir riktigt bred och det blir långt mellan "fingerknogarna". Böj nu lite lätt i alla fingerknoge-lederna. Nu böjer du extra i tummens ”knog-led” motsvarande fingerknogarna och samt i lillfingret, där själva böjningen görs i ”finger-knogleden”. Låt 2:a till 4:e fingret vara lite mer avslappnade i denna position. Känn att du sträcker och gör hela handen bredare genom att sträcka på diagonalen mellan lillfingret och tummen, så att fingrarna spretar. Håll kvar denna position några sekunder och slappna av. Gör övningen 5-15 gånger och titta på handen från handryggens sida och se hur fingerknogarna kommer fram tydligt.

Handens funktion 

Träna kontakten och stabiliteten och tyngdöverföringen till  fingrarna på tangenten genom att ”stå” på fingerblomman och långsamt dra fingret mot dig. Detta kan mycket väl tränas på ett bord utan några tangenter. Lägg handen på bordet med handen i viloläge Se Bild 3.5.4.

Piano_3.5.4.jpg

Bild 3.5.4: Sitt vid ett bord och låt underarmen vila stadigt på bordet. Låt hela handens tyngd vila på fingret, som har ett stabilt läge med en liten böjning i alla lederna. Prova att dra hela hand/arm bakåt med denna känsla.

Handlederna behöver vara elastiska och följsamma i pianospelet. Tänk en rörelse där armen, handled och fingrar i spelet rör sig framåt-uppåt. Energin kommer från tangenten och ger en lätt, sviktande framåt-uppåtrörelse. Om det blir en låsning i handlederna, så ger det också en ökad spänning i underarmsmusklerna. Se till att handlederna inte hamnar under tangentnivå.

Handens ställning

Undvik att under spelet hålla en ständig sidovridning av handen åt handens yttersida. 

Piano_3.5.5.jpg

Bild 3.5.5: Vid stora handgrepp hamnar handleden i en lätt utåtvridning

Det viktiga är att kunna släppa denna handställning så fort det är möjligt. (Denna sidoböjning kan annars bli en orsak till smärtor i muskulaturen ända upp till muskelfästen vid armbågen på ”lillfingersidan”).

Styrningen av motoriken i handen/armen

Lyft armarna med en ”tänkt” tråd på utsidan i höjd med armbågarna. Låt armbågarna befinna sig i nivå med de vita tangenterna. Släpp därefter ner handen/fingrarna på tangenterna. När du förbereder dig för att placera händerna på tangenterna, så prova att göra inåtrotationen (nödvändig för att fingrarna ska komma i ”tangentplanet”) med skuldrans muskuler och inte i underarmen. Börja med att låta arm/hand hänga längs med kroppen. Innan du placerar händerna på tangenterna, så roterar du inåt i skuldran. Då är händerna färdiga att placeras på tangenterna.

Piano_3.5.7.jpg

Bild 3.5.7: Armen hänger avspänt längs med sidan och då pekar tummen framåt och handflatan in mot sidan på kroppen.

Piano_3.5.8.jpg
Bild 3.5.8: Nu är rotationen gjord i skuldran och då följer underarmen med och nu är handen färdig att spela på klaviaturen. Muskelspänningen i underarmen minskar betydligt.

Anslaget

Utgångspunkter i fingerspelet: Förbered fingret för anslag genom att låta fingret vara nära tangenten och att inte lyfta med kraftig böjning i fingerlederna. När du lyfter fingret så försök göra en lätt sträckning utan överaktivitet i fingret, därefter släpp på sträckningen och spela.

Piano_3.5.9-10.jpg
Bild 3.5.9: Lyfter pekfingret med ökad böjning i fingrets ytterleder och sträckning i fingerknogleden, ökar spänningen och låsningen i fingrets leder.

Bild 3.5.10: Släpp något på böjningen i fingrets samtliga leder.
Du kommer då att ha mer energi till anslaget och lättare kunna utnyttja fingrets tyngd. Använd rundade fingrar i spelet, för då blir det mindre spänning i muskelsträckare och -böjare. Man ska kunna se fingerknogarna under själva spelandet. Om lillfingret är kort, låt armen följa med i spelet och hjälpa till medelst en lätt rotation i underarmen, så att det blir hel tyngdöverföring till lillfingret.

Tummens läge i spelet

Tummen får olika lägen då händerna förflyttas på tangenterna utåt sidorna, då tummen behöver vara i underläggning dvs. mjukt förberedd inne i handen till att det är dags. Vid spel in mot centrum blir det fingrarna som förbereder sig genom att lägga sig över tummen.

Kretsa med handen i femfingerövningar, där armbågen kommer att göra en rörelse i en ellips. Tyngdpunkten kommer att flyttas när 4:e och 5:e fingrarna spelar. Se till att din tumme är avspänd när du spelar med handens övriga fingrar.